Idag sa jag adjö till sista gänget, jag ska aldrig mer lära känna en ny människa! Inte ens när Kung Carl Gustaf ringer o tjatar att jag ska komma på hans mingelparty/sexfester...
Hatar att säga adjö, hej då, adios, ciao, good bye, en del människor klarar inte av att skiljas från sina saker, men jag är tvärtom där, Det är människorna som jag saknar, saknar allt där hemma men det tänker jag inte erkänna, inte ens om det lockas med fint väder och gott kaffe. Inte ens lockelser om en "menage trois" skulle kunna få hem mig innan "utgångsdatum"
Jag började dagen med en näringsrik frukost och vinkade adjö till Flärpen o Fimpen.
Tog min "moppe" till Seminyak och chillade på stranden medans Nadja o Issa gick och provspelade/provsurfade på en audition för nån reklam.
Medans tjejerna drog på sig sina tajta bikinis, smörjde in kropparna med blank lotion och paddlade ut i stormen satte jag mig o chillade med Judy, hans språkkunskaper i svenska, japanska och indonesiska hjälpte tiden på traven. Jag har lärt mig massor och försöker prata så mycket som möjligt.
Åkte hem, bytte om och packade en väska för att åka till medewi. efter ett par mil fick stormen mig på andra tankar o jag åkte hemåt igen, inte för att jag är en mes eller att "the perfect storm" tvingade mig! NÄ! jag vände för att jag hade glömt ställa fram mat till ehhh katten!
(Träffade Betty idag o hon hade en kungscobra i ett terrarium, hon hade fått den av en snubbe som i sin tur hittat den i sin trädgård, hon gav bort den till nåån random snubbe som ville ha en livsfarlig orm! VEMFANVILLHAENORMSOMKANDÖDADIGIGENOMATTTITTAPÅDIG?? VA?)
jaja tillbaka till ont i hjärtat grejen! på vägen hem körde jag ifatt en vespa som kördes av en balinesisk kvinna och bakpå hade hon en 2-3årig tjej, kan ha varit hennes dotter =) .
Hon tittade nyfiket på mig när jag åkte bakom och försökte köra om i den hektiska trafiken.
Jag hamnade bakom en lastbil men kom snart ifatt och hon kunde inte dölja sin nyfikenhet, inte jag heller. Hon var det sötaste jag nånsin sett när hon satt där bak och trallade för sig själv.
Krånglade av mig glasögonen och började busa med henne på håll.
Hur fan man lyckas gulla med någon med en stor hjälm och i storstadstrafik har jag ingen aning om men det funkade o vi lekte tittut. Höger, vänster, höger och vänster jag körde som om jag var full men hon skrattade och jag kunde inte tänka klart längre. Hennes mamma ryckte åt hennes händer o sa säkert nåt i stil med:
memegang erat-erat atau Anda tidak akan mendapatkan es krim!
Hon satt lika avslappnat som förut, den lilla flickan var helt bekymmerslös. Efter en stund tittade hennes mamma bak på mig med ett stort leende.
Det är helt omöjligt o väldigt märkligt att ens försöka återberätta en sån här sak, men det var den finaste stunden jag haft på väldigt länge. Jag hade ont i hjärtat och det var nära till nån slags tår.
Hon påminde mig om lilla Alicia.
Idag skickade jag iväg ett paket med posten, han på kontoret sa:
-Här är ditt paketnummer som du kan använda till att spåra paketet om det inte kommit fram inom 3månader =)
Nu ska jag dra från det här fiket för jag är så trött på dom 3 norska tjejerna som sitter bredvid mig och läser upp facebooks senaste nyheter! 1 timme var allt jag klarade.
För att stilla min irritation kommer här ett norgeskämt:
"Vet du varför norrmännen går ut på balkongen när det blixtrar?"
"Nej!"
"Dom tror dom blir fotograferade."
Peace out
Hatar att säga adjö, hej då, adios, ciao, good bye, en del människor klarar inte av att skiljas från sina saker, men jag är tvärtom där, Det är människorna som jag saknar, saknar allt där hemma men det tänker jag inte erkänna, inte ens om det lockas med fint väder och gott kaffe. Inte ens lockelser om en "menage trois" skulle kunna få hem mig innan "utgångsdatum"
Jag började dagen med en näringsrik frukost och vinkade adjö till Flärpen o Fimpen.
Tog min "moppe" till Seminyak och chillade på stranden medans Nadja o Issa gick och provspelade/provsurfade på en audition för nån reklam.
Medans tjejerna drog på sig sina tajta bikinis, smörjde in kropparna med blank lotion och paddlade ut i stormen satte jag mig o chillade med Judy, hans språkkunskaper i svenska, japanska och indonesiska hjälpte tiden på traven. Jag har lärt mig massor och försöker prata så mycket som möjligt.
Åkte hem, bytte om och packade en väska för att åka till medewi. efter ett par mil fick stormen mig på andra tankar o jag åkte hemåt igen, inte för att jag är en mes eller att "the perfect storm" tvingade mig! NÄ! jag vände för att jag hade glömt ställa fram mat till ehhh katten!
(Träffade Betty idag o hon hade en kungscobra i ett terrarium, hon hade fått den av en snubbe som i sin tur hittat den i sin trädgård, hon gav bort den till nåån random snubbe som ville ha en livsfarlig orm! VEMFANVILLHAENORMSOMKANDÖDADIGIGENOMATTTITTAPÅDIG?? VA?)
jaja tillbaka till ont i hjärtat grejen! på vägen hem körde jag ifatt en vespa som kördes av en balinesisk kvinna och bakpå hade hon en 2-3årig tjej, kan ha varit hennes dotter =) .
Hon tittade nyfiket på mig när jag åkte bakom och försökte köra om i den hektiska trafiken.
Jag hamnade bakom en lastbil men kom snart ifatt och hon kunde inte dölja sin nyfikenhet, inte jag heller. Hon var det sötaste jag nånsin sett när hon satt där bak och trallade för sig själv.
Krånglade av mig glasögonen och började busa med henne på håll.
Hur fan man lyckas gulla med någon med en stor hjälm och i storstadstrafik har jag ingen aning om men det funkade o vi lekte tittut. Höger, vänster, höger och vänster jag körde som om jag var full men hon skrattade och jag kunde inte tänka klart längre. Hennes mamma ryckte åt hennes händer o sa säkert nåt i stil med:
memegang erat-erat atau Anda tidak akan mendapatkan es krim!
Hon satt lika avslappnat som förut, den lilla flickan var helt bekymmerslös. Efter en stund tittade hennes mamma bak på mig med ett stort leende.
Det är helt omöjligt o väldigt märkligt att ens försöka återberätta en sån här sak, men det var den finaste stunden jag haft på väldigt länge. Jag hade ont i hjärtat och det var nära till nån slags tår.
Hon påminde mig om lilla Alicia.
Idag skickade jag iväg ett paket med posten, han på kontoret sa:
-Här är ditt paketnummer som du kan använda till att spåra paketet om det inte kommit fram inom 3månader =)
Nu ska jag dra från det här fiket för jag är så trött på dom 3 norska tjejerna som sitter bredvid mig och läser upp facebooks senaste nyheter! 1 timme var allt jag klarade.
För att stilla min irritation kommer här ett norgeskämt:
"Vet du varför norrmännen går ut på balkongen när det blixtrar?"
"Nej!"
"Dom tror dom blir fotograferade."
Peace out
Smile!
Why?
Because it makes me happy!
Citat: Simon Carlén
Då undrar vi ju såklart när utgångsdatumet är? :) Puss
SvaraRadera..och då är jag glad att jag redan känner dig om du inte tänker lära dig känna mer folk ;)
SvaraRadera